Nu sitter jag på jobbet. Idag fick fredrik ta vabben. Förhoppningsvis kan vi lämna dom på måndag men det återstår att se. Sen skulle vi ju ha kalas i helgen och det vet jag inte hur det blir med nu. Fredriks föräldrar ville nog inte komma. Men vi får se. Jag har lite svårt när det inte blir som jag tänkt mig så igår va jag rätt besviken och frustrerad. Det fick bli en löprunda och efter det kändes det bättre. Jag är så glad att jag har träningen. Utan den vet jag inte riktigt hur jag skulle överlevt. Nästa vecka blir tyvärr tuff att få till träningen men på nåt vis får det lösa sig.

Eftersom Anton är lite snorig ville jag inte träffa så mycket folk men kände att vi ändå behövde ut så det blev en promenad till skogen. Riktigt skönt. För mig blev det en promenad på typ 2 timmar. Så nu är både jag och barnen väldigt trötta. Håller på och nattar Anton nu. Min förhoppning är att han somnar snart så jag kan vara med och köra ett livepass på träningssidan jag använder. Egentligen orkar jag inte men jag har bestämt mig för att jag ska köra ändå. Min kropp kan behöva det efter långpromenaden med vagn och 30 kg barn i.

Jaha då va det vab igen. Den här gången är det Anton som är snorig. Han blev hemskickad i torsdags. Och jag trodde det va bättre, kändes så igår men nu är det värre igen. Jäkla snor! För Han är ju hur pigg som helst. Men bara att gilla läget och va hemma tills han är snorfri. Men imorgon ska fredrik vabba så jag kan gå till jobbet. Så skönt att vi kan dela på det.